Lite handikappad blir man med en ond tå, men det blir bättre och bättre för varje dag. Fortfarande massor svullen, men man får väl inte känna efter alltför mycket. Göran har varit till Älvsbyn alla dagar denna vecka, jag har följt fyra av fem. Har fixat och donat en del samt passat på att promenera med hundarna som varit med, vi har utforskat omgivningen så gott det nu har varit möjligt med denna onda tå. Upptäckte bl a att det finns massor av fina ställen i byarna som finns i närheten av Kanis. Varför bor man inte där?

Idag blev det "höghöjdsträning", tog hundarna och knatade iväg uppför Kanisberget, riktigt fina vägar som går lite zick-zack. Gick himla bra att gå uppför, pulsen var hög men tån funkade perfekt uppför. Värre blev det när vi vände för att knata tillbaka, då åkte foten framåt i skon och stortån gillade inte den behandlingen. Besviken på mig själv att jag glömde kameran hemma, utsikten var så fin. Blir säkert fler promenader uppför berget, då med kamera men inte med denna tå.

Nej nu ut och packa husvagnen - Midlanda nästa!