Nu måste den snart vara här - våren - om den inte redan är här. Vi har alltför mycket snö kvar för att kalla det vår, men asfaltvägarna är snöfria, så idag blev det premiärtur på cykeln. Så nu känns det hoppfullt.

Så himla kul att plåga cykelbenen igen, men det är lite jobbigt uppför backarna. Har lovat mig själv att cykla på jobbet så ofta det är möjligt. Har endast en mil till min arbetsplats, så avståndet är perfekt.

I övrigt händer inte så mycket just nu, känns som lugnet före stormen. /Li

Som vanligt denna tid på året så känns det långt borta - tävlingar 2012. Men så tittar man i almanackan och upptäcker att det är närmare än det känns. Snart är vi i mitten av mars, kongressen väntar den 21 april, i början av maj börjar träningarna och hips vips så är vi igång igen.

Detta år kan det bli lite svårare att jämföra och planera för tävlingar på andra banor då det inte kommer ut en gemensam tävlingsínbjudan. Inbjudningarna ska endast finnas på resp sällskaps hemsidor, så nu är det upp till sällskapen att så fort som möjligt publicera dessa. Kommer inte att bli gratis att kuska runt på vägarna denna sommar, så tävlingsresorna måste nog planeras extra noga i år. Vi har ju ca 75-150 mil enkel väg till banorna som ligger söderut, men några resor ska det väl bli i alla fall.

Längtan att besöka Tommarp finns, men ser man i tävlingskalendern så blir det svårt i år, deras tävlingar krockar med andra "måste bara-tävlingar".

Den som lever får se - så sant som det är sagt.

Nu väntar en skidtur i vackervädret - härligt! - sedan jobb 14-22.30 - lite sent men helt OK i alla fall.

Så var det mars månad och grillen har sett dagens ljus igen. Rätt så mycket snö att skotta men ungdomarna i grannhuset fixade det, så för egen del var det lätt som en plätt.

Efter korvgrillningen gick jag och letade fram ett par skidor, stavar och skidskor. Hela vintern har jag planerat att åka skidor, men inte förrän idag blev det av. Hittade ett par träskidor, enklare att hantera, går bra att åka på utan valla. Råttfällor till bindningar går också utmärkt och skorna var lika inåkta som på den gamla goda tiden då vi åkte skidor nästan varje dag. Men nog kände jag mig som Bambi på hal is, noterade att balansen inte var som förr. Ett knä spökar också, men det kanske blir bättre med mer skidåkning, för det blir det, vilken härlig känsla det är.